Räkningen som bytet ska betala tillbaka: hur en villas värmeförlust genom fönstren beräknas ur glasyta, U-värde och gradtimmar, vad skillnaden mellan U-värde 2,8 och 1,0 blir i kilowattimmar för ett hus i Stockholmsklimat, hur det översätts till kronor för el, värmepump och fjärrvärme, vad solvärmen genom glaset lägger till på vintern och drar ifrån på sommaren, varför komforten är värd lika mycket som kronorna, hur återbetalningstiden beräknas ärligt och vad som får den att bli kortare eller längre
Uppdaterad 11 september 2026 · Fönster Huddinge
Fönsterbytet kostar ett belopp som får ägaren att fråga vad det ger tillbaka. Svaret finns i en beräkning som är enkel nog att göra på papper: glasytan gånger skillnaden i U-värde gånger antalet gradtimmar under ett år ger kilowattimmarna, och priset på värmen ger kronorna. Siffran är oftast lägre än säljaren säger och högre än skeptikern tror – och den är bara halva svaret, eftersom fönster byts av fler skäl än energi.
Här går vi igenom beräkningen, siffrorna för en villa i Stockholmsklimat, kronorna per värmeslag, solvärmen, komforten och återbetalningstiden.
Begär kostnadsfri offert →Beräkningen
Värmeförlusten genom ett fönster i watt är fönstrets yta i kvadratmeter gånger U-värdet i watt per kvadratmeter och grad gånger temperaturskillnaden inne och ute. Över ett år summeras temperaturskillnaden till gradtimmar: för Stockholm med inomhustemperatur tjugo grader omkring 100 000 gradtimmar per år räknat på uppvärmningssäsongen. Kilowattimmar per år för ett fönster blir yta gånger U-värde gånger 100 000 delat med 1 000. Ett fönster på 1,2 kvadratmeter med U-värde 2,8 förlorar då omkring 340 kilowattimmar per år; samma fönster med U-värde 1,0 förlorar 120. Skillnaden är 220 kilowattimmar per fönster och år, och för ett hus med tolv fönster och en altandörr omkring 3 000.
Siffrorna för en villa
En normalvilla har femton till tjugo kvadratmeter fönster. Från tvåglas isolerruta på 2,8 till treglas på 1,0 ger det 3 000 till 3 500 kilowattimmar om året; från kopplade tvåglas på 2,5 med lister, 2 500 till 3 000; från redan hyggliga tvåglas energifönster på 1,8 till treglas på 1,0, 1 300 till 1 600. Från enkelglas på 5,0 – sällsynt idag – över 6 000. Dessa siffror räknar bara ledning genom glaset och ramen; det som tillkommer är minskat luftläckage när gamla otäta fönster ersätts med täta, vilket i ett dragigt hus kan vara lika mycket till, och det som dras ifrån är att ett treglasfönster släpper in något mindre solvärme.
Kronorna per värmeslag
Ett hus med direktverkande el betalar varje kilowattimme fullt ut: 3 000 kilowattimmar gånger elpriset med skatt och nät ger några tusen kronor om året, mer under dyra vintrar. Ett hus med bergvärme eller luft-vattenvärmepump behöver bara en tredjedel av den elen för att ge samma värme, så besparingen i kronor blir en tredjedel. Fjärrvärme ligger däremellan i pris per kilowattimme. Ett hus med pellets eller ved sparar i bränsle och arbete. Det innebär att fönsterbytet betalar sig snabbast i elvärmda hus och långsammast i hus med värmepump – där andra skäl väger tyngre.
Solvärmen
Fönster släpper in solvärme, och på vintern är det ett tillskott: ett söderfönster på 1,2 kvadratmeter ger under uppvärmningssäsongen omkring 100 kilowattimmar gratis värme, och ett treglasfönster med lågt g-värde släpper in något mindre än tvåglas. Det minskar besparingen på söderfönster med en del. På sommaren är solvärmen ett problem, och treglas med solskyddsglas mot söder och väster minskar behovet av kyla och gör huset svalare. I beräkningen räknas solvärmen som en justering på tio till femton procent; i ett hus med stora söderfönster mer.
Komforten och återbetalningen
Ett hus med U-värde 1,0 på fönstren känns varmare vid samma temperatur eftersom kallraset och strålningskylan vid fönstren är borta; många sänker termostaten en grad, vilket sparar fem procent till av hela uppvärmningen. Rummen vid fönstren blir användbara på vintern, ljudet minskar, kondensen försvinner, och huset får ett underhållsfritt skal i trettio år. Återbetalningstiden ärligt räknad: bytets kostnad delat med den årliga besparingen i kronor ger ofta tjugo till trettio år i ett värmepumpshus och tio till femton i ett elvärmt hus – längre än de flesta vill höra. Det som förkortar den: fönster som ändå måste bytas eftersom de är slut, stigande elpris, ROT-avdrag på arbetet, och ett högre värde på huset vid försäljning. Fönster byts sällan för energin ensam; energin är det som gör att bytet inte kostar lika mycket som det ser ut.
Energibesparing
- kWh = yta × U-värde × 100 000 gradtimmar / 1 000
- Tvåglas 2,8 → treglas 1,0: ~220 kWh per fönster och år
- Normalvilla: 3 000–3 500 kWh plus minskat drag
- Elvärme: fullt värde; värmepump: en tredjedel
- Solvärme justerar 10–15 %, mer i söder
- Återbetalning 10–15 år elvärme, 20–30 värmepump
Så ser det ut i Huddinge
Sjuttiotalsvillorna i Stuvsta, Snättringe, Segeltorp och Glömsta med direktverkande el är de där energibesparingen av ett fönsterbyte räknas hem snabbast, och där gör vi kalkylen per hus med den faktiska fönsterytan. Husen i Fullersta och Huddinge centrum som gått över till bergvärme får en längre återbetalning och byter för komfort och underhåll. Kedjehusen i Trångsund, Skogås och Vårby med små fönsterytor har små besparingar i kronor men samma vinst i drag och kondens.